Grattis Liselotte Eriksson, som tilldelats Nordeas vetenskapliga pris 2024! Liselotte är docent i ekonomisk historia och lektor vid Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet. Hennes forskning belyser bland annat att inkludering av både kvinnor och män i det finansiella systemet är avgörande för ett jämlikt samhälle.

Du har bland annat fått finansiering av Forte för att forska på kvinnors historiska villkor i det finansiella systemet – vad tycker du är särskilt viktigt att belysa utifrån din forskning? 

– En aspekt är att finansmarknadens förändring. Vi har gått från att sälja få dyra tjänster till att fokusera på tjänster anpassade för den växande arbetarklassen. Det gynnade inkluderingen av kvinnor som finansiella subjekt. Kapitalismens logik realiserades när banker och försäkringsbolag började erbjuda finansiella tjänster anpassade för arbetarklassens behov och förutsättningar, vem man sålde sina tjänster till minskade nu i betydelse, säger Liselotte. 

I nomineringen står bland annat att ”Eriksson har nått ut till regionala aktörer med sin forskning bland annat genom utveckling och kursansvar för en uppdragsutbildning om jämställdhet, hållbar utveckling och regional tillväxt riktad mot kommuners näringslivspersoner och aktörer inom det företagsfrämjande systemet i Västerbottens län.”  

– Det är såklart viktigt att samhällsnyttig forskning når ut i samhället. Men jag vill också slå ett slag för grundforskningens långsiktiga nytta, där all forskning inte direkt kan eller bör kunna omsättas i omedelbar praktik. Till exempel fick jag Forte-finansiering för ett postdoktor-projekt som ung forskare, där jag skulle undersöka sjukkassor under tidigt 1900-tal med fokus på kvinnliga sjukkassor. Det projektet hade ingen tydlig samhällsrelevans, men bidrog till att jag tillsammans med andra forskare kunde skapa en databas om historisk sjuklighet. När pandemin kom blev den här databasen aktuell för att studera sjukligheten under spanska sjukan, något som i dag har ganska stor samhällelig relevans.